Det försenade nyårsinlägget

13.02.2016 kl. 16:19

 

Hittade ett halvfärdigt inlägg med halvfärdiga tankar från nyåret som jag aldrig hann skriva klart och istället för att fortsätta fila på det tänkte jag bara publicera det som det är. Finns mycket mer jag hade tänkt skriva om angående år 2015 men det får bli till en annan gång. 

 

För ett år och en vecka sen skulle jag fylla i en nyårslista på bloggen (ni vet de där var man ska redogöra för året som gått) och slungades ner i en djup, svart grop när jag tänkte på mitt 2014. Det kändes som jag stått och stampat på stället och inte tagit mig nånvart på hela året. Riktigt så svartvitt var det ju inte men det fick mig i alla fall att inse att jag inte mådde speciellt bra och var i behov av nån slags vändpunkt.

I förrgår när jag satt och klurade på sista frågan i veckans blogg-intervjun slog det mig plötsligt hur mycket som förändrats på ett år. Att skriva att jag knappt känner igen den version av mig själv som dyker upp då jag bläddrar tillbaka till blogginlägg från i våras vore en överdrift men det är inte heller alltför långt ifrån sanningen. Jag dras fortfarande med beslutsångest, perfektionism, koncentrationssvårigheter och så vidare bortåt men så mycket har också blivit bättre. Jag klarar av att skjuta upp, låta bli att göra saker och ibland slarva där perfektionism är överflödigt utan att få lika dåligt samvete som förut. Jag klarar av att ta det lugnt en hel dag, ibland flera dagar i sträck, utan att känna en massa press och ångest över att jag borde ha presterat något. Det låter säkert fjuttigt men för mig är det stort! Förut klarade jag knappt av titta på film i soffan en krabbissöndag utan att hela tiden känna att jag borde göra, göra, göra något och visst kan jag falla i den gropen fortfarande, men nuförtiden känner jag till mönstret bättre och kan enklare räta ut tankebanorna. (Visserligen behöver jag ett visst mått av aktivitet för att må bra, men det handlar allt oftare om att göra nånting roligt istället för att prestera varje minut av mitt liv). 

I våras när jag grubblade som mest funderade jag över ifall det var nån vits med att ventilera en del tankar på bloggen eller ifall det hela bara var onödigt ältande. Idag är jag tacksam över att de inläggen finns, inte för att jag gärna vill minnas den tiden men för att de visar att så mycket gått framåt. Därför tänker jag fortsätta fylla min blogg med tankar, funderingar och grubblerier. Jag tänker älta mig vidare, framåt. 

 

 

En plats för ord, bilder och tankar. Fotoalbum, bokhylla, antecknings- block.

25, Åbo. 

 

Follow

 

Senaste kommentarer