Rapport från ångestträsket

21.12.2015 kl. 11:29

 

För några dagar sen lämnade jag mitt Åbohem för att fira jullov hos föräldrarna, inställd på läsa böcker och ha det allmänt mysigt men istället kom ångesten som ett paket på posten. Naturligtvis. Jag vet varken varför jag ens blir förvånad längre eller varför den här känslan alltid drabbar mig just här, men jag vet att det inte skulle behöva vara så. Att jag kan ta mig loss. Teoretiskt sett. Istället fingrar jag på telefonen, går rastlöst från app till app, kollar alla inboxar om och om igen utan att orka svara på ett endaste meddelande, grubblar över vad alla andra håller på med och var de befinner sig, söker efter något som jag inte ens vet vad det är och knappast finns på facebook i varje fall. Tar upp en bok, lägger ner den. Tittar på en film men orkar inte bry mig om handlingen. Letar desperat igenom huset efter något att äta trots att jag vet att det inte är hunger som skaver inombords, stoppar i mig chokladbit efter chokladbit utan att riktigt känna smaken, utan att någonsin bli nöjd. Ligger på sängen och stirrar i en halvtimme medan tankarna mal på, vet att jag borde göra något vadsomhelst men oförmögen att röra på mig. Känslan går i vågor, avtar med jämna mellanrum men kommer alltid tillbaka. Jag känner igen mönstret, kan det utantill, har sett det hundra, nej, tusen gånger förut. Men jag klarar inte av att bryta det.

Inte ännu. En dag ska jag göra det.

 

Som botemedel (eller förebyggande åtgärd) tänkte jag i alla fall försöka göra klart alla halvfärdiga blogginlägg som dräller omkring inne i huvudet och utanför, och kanske, kanske skriva en årsresumé. Senast jag gjorde det var för våren 2012 och jag tänker att det kunde vara roligt att pröva igen även om jag är väldigt skeptisk till att jag kommer att orka göra ett inlägg för varje månad. Men försöka duger! 

 

Kommentarer (6)
Kram! Låter ju inte kul. Tack för påminnelsen om årsrapport!
Fridas djurblogg21.12.15 kl. 14:16
Jaa ska du också göra en? Va kiva :D kram!
22.12.15 14:56
Man blir väl så för att man upplevt tonåren, som för mig var hemska.., just i det huset.. vet vad du menar. Jag kan få ångest av att gå igenom gamla skrivbordslådor
Grön i Åbo21.12.15 kl. 16:36
Ja precis! Tror det kan vara en kombination av gamla mönster + sällskapet + att inte ha något att göra. Man blir liksom påmind om allt som varit skit :/
22.12.15 15:12
Finis, som tur behöver du inte vara där resten av livet, bara en stund. Och en dag kommer du att kunna bryta mönstret. Men mönster är svåra att bryta, sånt tar tid. Ser fram emot din årsresumé! kram
Nanó21.12.15 kl. 17:52
Jo, du har rätt. Men börjar bli så tröttsamt, orkar inte angsta mera. Kram!
22.12.15 15:02
Har precis samma känsla som dig när jag besöker barndomshemmet, alltihop från rastlösa logga in logga ut och hela tiden vara på jakt efter något att äta. Funderar också hur en bryter ett sådant mönster. (Och ja, svar på din kommentar! Det var jag och min pojkvän som var där då jepp på Sirkkala eftis! :D Skönt med mellanår och jobb, är det kul att vara där? Vad gör du annat? Kul att lära känna någon via ratata en egentligen råkat träffa i verkligheten)
Andas21.12.15 kl. 20:04
Skönt att inte vara ensam, men ja det är svårt! Tycker det lättar lite av att prata/skriva om det, för mig blir det oftast värre om jag inte kan berätta det åt folk omkring som när jag är med familjen eftersom de inte skulle förstå.

Haha va roligt! Jo trivs nog bra, jobbar där bara nu tillsvidare och tar det ganska lugnt annars :) Har du trivts i Sverige? Jo hade inte läst din blogg innan, märkte bara att du såg bekant ut sen när jag hamnade in på den nångång senare :D
22.12.15 15:10
nej så hemskt! finns det nån kiva person i närheten som du kan hänga med och slippa vara i huset hela tiden? tänker mig att ångesten blir värre om du bara är med dig själv. kramar!!
Caroline22.12.15 kl. 16:18
jo det blev lite bättre av att göra saker och hänga med min syster, känns helt okej nu :) blev så glad när du ringde, kram!!
23.12.15 18:34
Känner igen mig, känns som om jag varit hemhemma mycket längre än jag faktiskt varit. Försöker läsa, teckna och göra mysiga saker, men det är svårt att lindra rastlösheten. Men som du säger, försöka duger! Hoppas du har haft en fin jul ändå!
Fanny28.12.15 kl. 15:48
Ja det är konstigt svårt! Men vi får båda försöka bara :) Känns bättre nu än för en vecka sen, har kanske inte gjort så mycket som jag planerade men tänker att det är okej ändå. Hoppas du haft en fin jul också, kram!
28.12.15 19:44

 

En plats för ord, bilder och tankar. Fotoalbum, bokhylla, antecknings- block.

25, Åbo. 

 

Follow

 

Senaste kommentarer