Inte än men snart, snart, snart

22.12.2015 kl. 15:34

 

 

Jag vill skriva om mitt hem men det är svårt. Om de två rummen med högt i tak och stora fönster, golvet i vackert ljust trä, det korallfärgade huset mitt emot som glöder i kvällssolen. Om sängen där jag både sovit gott och legat vaken och vridit mig, ibland ensam men oftast bredvid dig, om bokhyllan som jag sorterat om och om igen men aldrig riktigt blivit nöjd med, om den lilla samlingen krukväxter som jag vårdat med kärlek och okunskap, vitrinskåpen med våra glas och tallrikar och köksbordet du ärvt av din farmor. Om kvällar med andra, kvällar med dig och kvällar då det bara varit jag och mina tankar. Om hemmet som ibland kännats som en trygg borg att möta världen ifrån och ibland som ett fängelse som hållit mig kvar.

Jag har älskat mitt hem men ändå sköljer en våg av besvikelse över mig vid tanken på att mitt liv sett ut exakt så här i tre och ett halvt år. Att ingenting förändrats på ytan trots att det gjort det inuti. Tre och ett halvt år är en så kort tid men ändå så lång. 

Jag har alltid haft svårt för förändringar, vill alltid klamra mig fast vid det förgångna men nu får det nog räcka. Det är dags nu.

 

 

En plats för ord, bilder och tankar. Fotoalbum, bokhylla, antecknings- block.

25, Åbo. 

 

Follow

 

Senaste kommentarer